På ganska kort tid har jag sett två kärleksfilmer med nästan identiskt upplägg. Två unga människor som av olika anledningar enbart är ute efter KK (knullkompisar, utan kompisumgänget). I No Strings Attached är det Natalie Portmans hårdsatsande läkarstuderande Emma som möter lufsen och livsnjutaren Adam (Ashton Kutcher). Obs namnen på karaktärerna! Adam lockar Emma att äta av äpplet (nej, jag är inte religiös, men amerikaner är påfallande ofta det) och vips tappar hon fokus på studierna. Mellan knullerierna vet jag egentligen inte vad filmen handlar om, förutom moralkakan att man inte bara kan ha sexkompisar utan måste göra nåt seriöst av det. Jag glömde bort den så fort eftertexterna kom, typ. Men, vad kan man vänta sig av en regissör med Ghostbusters och Twins på sitt cv - Ivan Reitman
Då är det en habilare version av samma upplägg vad gäller Love And Other Drugs, där vi får stifta bekantskap med sexuellt intresserade Parkinsons-drabbade Maggie (en ljuvlig Anne Hathaway) charmören och odågan Jamie (favvisen Jake Gyllenhaal). Den blott 26-årige Maggie klarar inte av förhållanden, bränd som hon är av sin sjukdom och rädd för att hamna i en vårdtagare - vårdgivare-situation. En casual sex affair leder så småningom till den stora kärleken, men med vissa uppenbara hinder och tvivel under relationens fas. Egentligen skiljer sig inte denna film moraliskt sett från den föregående, men skådespeleriet och manuset är milsvida bättre än No Strings Attached. Dessutom älskar jag birollen som Jamies bror Josh (Josh Gad) och kemin sprakar mellan Hathaway och Gyllenhaal! Edward Zwick är dessutom lite mer rutinerad i dramafacket, eller vad sägs om; Ärans män, Den siste samurajen, Höstlegender, I sanningens namn mfl...
