onsdag, november 7
Killer Joe, 3 popcorn
Killer Joe är en märklig blandning av old-fashion family drama, crazy over-violence & who's fooling who. Till en början verkar det arta sig till en klassisk torped där allt så klart kommer att gå fel. Unge Chris (Emile Hirsch, Into the Wild, Milk, Alpha Dog) har dragit på sig en mindre spelskuld och kommer på den briljanta idén att hyra en torped som ska döda hans mamma, som då kommer att efterlämna en livförsäkring skriven på dottern Dottie, Chris älskade syster. Torpeden Joe, som även är polis (Matthew McConaughey), vill dock ha betalt i förskott men kan tänka sig att omvärdera detta om han får ta Dottie som pant. Sliskiga, sjuka,våldsamma Joe inleder att läskigt övergreppsförhållande med Dottie samtidigt som inget går bra för Chris, som tillsammans med pappa Ansel anlitat Joe. Till slut visar det sig att även Ansels nya fru, Chris och Dotties styvmamma, har något att dölja och filmen går in i ännu ett skede. Några scener i filmen får mig att må fysiskt illa, t ex våldsscenerna som är i klass med The Killer Inside Me (Casey Affleck) och McConaughey är nästan lika bra som otäcking. Men där Affleck är psykopatiskt snäll/hemsk/galen och pendlar fantastiskt bra i skådespeleriet blir det mer och mer uppenbart att McConaughey bara kan spela en roll. I Killer Joe tonar han, tack och lov, ner på de gnistrande leendena och försöker spela behärskat. Men, där kapaciteten tar slut, tar övertydligheten överhanden igen. Man känner igen hans manér, kroppsspråk, dialekt och det vanligt buffliga. Nej, då är Emile Hirsch betydligt bättre, egentligen alla utom McConaughey är bättre. Det känns verkligen som McC försökte få till en seriös insats, men tyvärr föll det hyfsat platt. Regissör är kända William Friedkin, som bla står bakom klassiska Exorcisten och French Connection och tråden till övervåld/äckel känns igen. Klart vi får se en fontänspya även här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar