Vilken uppvisning i familjetraged!. Denna australiensiska pärla andas elände, elände, elände och det blir liksom inte bättre... 17-åriga Josh har hållits avskuren från resten av sin kriminella familj av sin mamma som en dag tar en överdos. Josh tvingas ansluta till sin mormor och morbröder. Mormor Janine styr sina söner med manipulation och tårar och är redo att offra vilken som helst för att upprätthålla makten. Denna sjuka, incestuösa maktkamp är så subtilt skriven och spelad att den genom filmens uppbyggnad får en att må illa till slut. Även den sjuka inbördes hierkin mellan bröderna bygger på tesen, one out, another in. De anpassar sig som amöbor efter situationen, utan att för en sekund reflektera över sina handlingar. Förutom Josh, som ju levt ett annat (inte särskilt harmoniskt kan man tänka, då mamman dog av en överdos) liv, där t o m en vettig flickvän får plats. Just denna avundsjuka mot Josh chans till ett vettigt liv, får morbröderna att hänsynslöst utnyttja Josh, när tillfälle ges. Handlingen kretsar egentligen inte kring detta utan kring det faktum att familjens imaginära eller verkliga imperium håller på att falla isär. Polisen har spanat länge och samlat in bevis mot dem och ser nu ett gyllene tillfälle iom att Josh har anslutit. Sergant Leckie (underbara Guy Pierce) försöker "rädda" Josh samtidigt som han utnyttjas i polisens nät som stramas åt familjemedlemmarna. Josh hamnar mittemellan och tvingas slutligen spela ut de olika parterna mot varandra för att, om möjligt, klara livhanken. En toppfilm i det dolda som inte får missas för allt i världen. Jag kan även se James Frecehville, som spelar Josh, axla manteln efter Heath Ledger eller ännu mer Josh Hartnett.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar