Jaha, så var den äntligen slut - trilogin om grabbgänget som ska göra Las Vegas och lyckas hamna i de mest absurda situationer. I 3:an ska de sätta punkt på något sätt och krystar fram en icke-story. Den infantila och obalanserade svågern Alan lyckas ta kål på sin beskyddande pappa, men fortsätter i intakt egostil utan någon som helst självinsikt. "Vännerna" eller människorna omkring honom bestämmer sig för en "intervention" (populärt i USA, tror jag). Alan går med på att åka till ett rehab (för egoister?) på ett villkor - att the Wolfpack kör honom dit. Självklart kör de i riktning mot Las Vegas och blir snart prejade av en farlig knarkkung som vill att de hittar Mr. Chow (den galna asiaten från 1:an och 2:an) då han är skyldig skurken en massa pengar. Samtidigt lyckas Mr Chow fly från fängelset i Bangkok. Ok... Bla bla bla bla - konstiga saker händer, storyn går på tomgång. Knappt någon i publiken skrattar, skådisarna har tankarna på gaget, regissören vill bara avsluta. Så känns det och det enda som höjer betyget till en 2:a är vissa ljusglimtar, där man uppfattar att vi bevittnar komiker på duken. Nej, se The Hangover istället och lägg pengarna på annat skoj, som en egen galen möhippa eller svensexa kanske...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar